Doktorn som möblerade om

Släkten Bagges gravkor, som sedan 1976 fungerar som sakristia till Kållereds 1200-talskyrka. Det var från detta kors källare röntgenläkare Ivar Bagge 1925 bar förfäder till en jordgrav, för att rädda dem undan fridstörare. Doktor Bagge dog samma år – 1933 renoverades gravkoret.

Gravkoret i Kållered

Gravkoret i Kållered

En dag i mitten av 1920-talet kunde en liten gosse (född 1918) se en man med uppkavlade ärmar ägna sig åt en lika märklig som bisarr syssla på Kållereds lantliga kyrkogård. Mannen, en ansedd Göteborgsläkare vid namn Ivar Bagge, hade nyligen köpt en pampig grav på nya kyrkogården, som öppnats åt norr och invigts i maj 1924. Där tänkte han själv vila, men det fanns ytterligare en baktanke, som denna dag förvandlades till handling.

Bagge kånkade på likkistor av olika storlek och ålder. Han bar dem från ett av Kållereds två gravkor och bort till den nygrävda jordgraven, där de placerades.

Anledningen till beteendet var mindre märklig. Doktor Bagge, som själv inte hade så lång tid kvar att leva, han dog 21 juni 1925, var mån om att få ge åtminstone sina närmaste släktingar frid, sedan släktens gamla gravkor på senare tid råkat ut för både förfall och inbrott. Förövarna hade släpat ut en barnkista på kyrkbacken, ett hundratal meter från gravkoret.

Vg har lyckats spåra en sondotter till doktorn, Stockholmsbon Märta Bagge. – Jag mötte aldrig min farfar, men kan med hjälp av porträtt ändå se honom framför mej samtidigt arg, högtidlig och sammanbiten, säger doktorns barnbarn.

Märta Bagge växte upp hos sin farmor, som tillsammans med sonen flyttat till huvudstaden i november samma år som maken gick bort. Hon har aldrig känt till att några andra än farföräldrarna och mamman, som dog i barnsäng när Märta föddes, var begravda på Kållereds kyrkogård.

Ivar Bagge

Ivar Bagge

Ivar Bagge föddes i Göteborg 1865. 1896 gifte han sig med Annie Rydling, och tog en licentiatexamen efter studier i Uppsala och Stockholm. Efter några år som militärläkare, och underläkare på Sofiahemmet, söker han sig till hemstaden via Arboga. I Göteborg kom Ivar Bagge först och främst att framstå som en av radiologins pionjärer i vårt land. Han grundar 1899 ett medicinskt ljus- och röntgeninstitut, fyra år efter den upptäckt som skulle ge Röntgen nobelpriset 1901. 1907 ”beviljar medicinstyrelsen institutet att mot ersättning av statsmedel behandla medellösa lupuspatienter (hudtuberkulos) från västra Sverige”. Bagge gjorde sig som en varm fosterlandsvän och under första världskriget ställde han sig helt och hållet till krigssjukvårdens förfogande. I Sammanhanget bör anmärkas att han 1918 var chefsläkare vid ett krigssjukhus kallat Waland. Vidare lade doktorn ner mycket fritid på arbetet inom Röda korset.

1925 hade Ivar Bagge cancer i hjärnan. Vilket möjligen stressade honom. De Kålleredsbarn, som i likhet med undertecknad, tittat in i genom järnluckorna i gravkorets källare har kunnat skåda en villervalla av uppskattningsvis ett 40-tal slarvigt staplade kistor – många med locket på svaj. Hur många förfäder hann doktorn bädda ner?


Källmaterial:
Tidningsurklipp från en Göteborgstidning