KUSTENS VARV

Skeppsvarv som ägdes utav Peter Samuelsson Bagge i slutet av 1700-talet. Placerat på södra älvstranden av Göteborg.

Varvet Kusten

Varvet Kusten

Någon gång under mitten av 1700-talet började Petter Samuelsson Bagge och Fredrik Henrik af Chapman anlägga ett varv vid Kusten. Det fanns flera varv, för större fartyg, förut i Göteborg: Gamla Varvet nedanför platsen för nuvarande Sjöfartsmuseet och Nya Varvet, anlagt år 1700. Tidigare hade också funnits Älvsborgs skeppsgård vid Klippan. Man kan förmoda att Ostindiska kompaniets framgångar orsakade behov av större varvskapacitet i Göteborg.
Af Chapmans medverkan i varvet blev inte så långvarig, men hans idéer om mer vetenskapliga principer vid fartygskonstruktion t.ex. genom att han hävdade att rigg och segel också måste finnas med redan på ritningsstadiet, måste ju ha haft betydelse för varvets inriktning.

Karta från år 1815

Karta från år 1815

Karta från år 2006

Karta från år 2006

Bagge hade haft ett varv på Herrholmen ( i dag Erholmen), utanför Marstrand. Detta flyttades nu till Klippan och blev ett skeppsvarv med brobänkar (utrustningskajer), masthamn, smedja, blockverkstad, segelmakeri, magasin och boningshus.
Den 26 febr 1784 skrevs bolagsreglerna för det nya Skepps-Warfvet Kusten. Varvsintressenterna var köpmän i Göteborg som behövde fartyg för sina exportaffärer. 1796 uppförde man ett Contoirs- och bostadshus (nuvarande Taubehuset) på varvsområdet.Mitt emot Bäckska huset fanns en av nedfartsvägarna till varvet Kusten. Detta vidsträckta område hade tidigare sin huvudingång med portvaktsstuga och grindar ovanför Bellevue men sedermera blev den förlagd till Kustgatan, där också varvets gamla kontorsbyggnad var belägen.Kustens varv var det sista av de äldsta skeppsbyggerierna på södra älvstranden av Göteborg.
Skeppsvarven har kommit och gått under Göteborgs historia. Ett av de tidigare varven före kustens var vid Älvsborgs skeppsgård. Redan 1526-1527 arbetade skeppsbyggare och sågmästare, ditskickade utav konungen. Inseendet över skeppsgården utövades av ståthållaren på Älvsborgs slott. Då stora flottan åren 1561-62 låg här i vinterläge, hade amiralerna på densamma, Lars Pedersson Hård och Jacob Bagge jämte slottsloven Sigvard Kruse uppsikt över flottan och skeppsgården. Med det stående amiralitetets inrättande kom senare Gamla varvet till.

Kölhalning vid Kustens varv

Kölhalning vid Kustens varv

Ännu idag finns i behåll de gamla bolagsreglerna från den 26 februari 1784, enligt vilka varvets intressenter – köpmännen G.J Beyer, Martin Törngren, Peter Bagge, A.P Otterdahl, Olof Westerling, G.W. Santesson, Johan Geo Ekmans änka, Nic. Matzens änka, P.P Ekman, Jonas Kjellberg, Andreas Andersson, Anders Lesse och Philip Otterdahl – skulle bedriva varvsrörelsen. Likaledes finns ett gammalt ”Reglemente för varvet kusten”, vilket är tryckt på Samuel Norbergs tryckeri. Varje bolagslott gällde tolv hundra riksdler specie.
Området hade beteckningen Kronan och disponerades av köpmännen Peter Bagge, vilken tidigt introducerades i Göteborg och där spelade en betydande kommersiell roll. Peter Bagge hade på detta område anlagt ett sillrökeri efter den Yarmouthska metoden, från vilken han åren 1766-83 exporterade flera tusen tunnor sill till kontinenten och hitflyttade omsider det varv han 1766 anlagt på Herrholmen vid Marstrand. Intressenterna utvecklade varvsrörelsen i stor stil och antog till disponent den dugade köpmannen Johan Bäck, chef för handelsfirman Johan Bäck & Co.
I och med varvsrörelsens utveckling kom det väldiga området att bilda en värld för sig. Varvsägarna byggde hus åt sina tjänstemän inne på varvet, flera med trädgårdstäppor till.
I förra hälften av 1800-talet synas intressenterna mer och mer ha överlämnat lotterna till några få, för omkring mitten av samma århundrade är Kjellbergska handelshusets chefer jämte skeppsredaren Gustav Melin de bestämmande på varvet. Förmodligen är det också dessa herrar som på 1860-talet taga initiativet till en ny sammanslutning – det år 1865 bildade varvet Kustens aktiebolag – vars främsta medlemmar voro herrar Gustaf Melin, E. Brusewitz, Carl O. Kjellberg, Jonas Kjellberg, Charles O. Bäck, Emil Ekman, David Carnegie, Wilh Röhss, William Gibson & Söner och C.E Olsson.
I mitten av 1870-talet kom varvet i nya händer. Rederie-Aktiebolaget Örnen köpte nämligen varvet 1875 och drev rörelsen i ännu större skala än förut. Då byggdes bland andra de stora tremasterna ”Örnen, Tärnan och Storken”, vilket det sistnämnda gick av stapeln 1880 och var det sista på Kustens varv byggda segelfartyg. De följande åren byggdes två ångbåtar. Under det sista stora skedet i varvets historia hade man både gjuteri och sågverk på området och sysselsatte ej mindre än 260 man under skeppsbyggmästarens och fyra kvartersmäns eller förmäns befäl.

Den 27 februari 1895 såldes varvet till Skandinaviska Kredit-Aktie-bolaget för auktion och den 5 oktober samma år beslöt stadsfullmäktige inköpa området för 350000:-. Varvet uthyrdes till den bekanta firman Wockatz & Co. vilken delvis utarrenderade området till andra.


Källmaterial:
”Det gamla Göteborg” utav C.R.A Fredberg, del 1
Kulturminnesföreningen Warfvet Kusten