Peter - FÖDD: 1743-08-10, DÖD: 1819-06-13

Brukspatron, direktör för byggandet av Trollhätte kanal.

Peter Bagge

Peter Bagge

Studerade under ledning av informatorer bl.a i Lund från 1757 (inskrevs i Göteborgs nation 9/5 1759). Arbetade vid skeppsvarvet Viken 1759 och 1760 samt vid den av pappan arrenderade kungsgården Ös kloster från 1760. Han reste utomlands 1763-64. Handlande och fabrikör. Erhöll burskap i Göteborg 1767. Jordbrukare från 1778 och snart även bruksidkare. Ledamot i den kommitté som hade till uppgift att granska de inkomna förslagen till Trollhätte kanals fullbordan 7/11 1793. Han var en av sex direktörer i bildandet av kanalbolaget 13/12 1793. Medlem i direktionen av Trollhätte kanal- och slussverks bolag 1794-1800. Ledamot av patriotiska sällskapet 1788.

 

Industrimannen Peter
Efter ett par års vistelse vid bl.a akademin i Lund studerade Peter under sin resa utomlands i England, Holland, Frankrike och Danmark dessa länders jordbruk, handel och andra näringar. Väl hemma igen försökte han att driva igenom lite av vad han lärt sig utan större resultat. Han kom fram till en ny metod för rökning av sill i stor skala. (Han hade hämtat förebilden från Yarmouth). I Majorna inrättade han en fabrik för exploatering och hade en bra export till länder utanför Skandinavien.
Samtidigt genomdrev han genom ett särskild privilegium 1773 åtskilliga expeditioner för infångande av nordkaparevalar.

Jordbrukaren Peter
Peter anlade 1776 i Marstrand ett skeppsvarv, som senare flyttades till Kusten vid Göteborg. Det var i bruk många år efter Peters död.
Snart tröttnade han på sin industriella verksamhet och började istället med jordbruk. Han köpte flera gårdar i Västergötland, nämligen Lund 1778, Såtenäs 1784 och Öne (Önafors) 1782 samt Nygård 1790. På alla dessa gårdar förbättrade han jordbruket avsevärt. Vid Önafors anlade han allehanda industriella inrättningar, t.ex 1785 ett järnmanufakturverk.

Trollhätte kanal
Peters bestående insats är hans arbete för Trollhätte kanals fullbordan. Under 1700-talet hade man gjort försök att öppna en förbindelse mellan Vänern och Kattegatt. Vid 1700-talets slut var segelfarten fri från Vänern till den s.k Kaveldammen och från Göteborg till nedersta fallet vid Trollhättan. Vid 1790-talets början lades olika förslag fram för hur man skulle få den sista biten segelbar. Peter som bodde i närheten kunde sätta sig in grundligen i kanalförhållandet och lämnade anonymt in sitt förslag i Göteborgs Allehanda 23/7 1793. Det nya och mest utmärkande i detta var att arbetets slutförande skulle drivas privat och sambandet mellan staten och kanalen skulle upphöra. Ett bolag borde bildas och de redan färdigbyggda slussarna och all annan inköpt egendom skulle överlåtas till bolaget. Förslaget mottogs med största intresse och det blev en livlig diskussion i pressen både för och emot.
För att kunna granska och jämföra alla förslag tillsatte kungen en kommitté på 9 personer där bl.a Peter och direktören för ostindiska kompaniet, William Chalmers, inkallades. Peter var den drivande kraften och tack vare hans energi så kunde ett beslut tas i början av december. I stort sett antogs Peters förslag men med vissa justeringar vad gällde reglerna för statens egendom. Peter hade också tagit fram regler för slussavgifter, bolagsregler, aktiekapitalets inbetalning och förvaltning, m.m. Kungen fastslog det slutliga förslaget den 13/12 1793. Peter blev också sedan utsedd som en av 6 direktörer i kanalbolaget. Bagge utnämndes också som en av de två verkställande direktörerna för själva byggandet av kanalen. Med samma energi som tidigare som påbörjade han projektet. Revisionsberättelserna bekräftar hans flit, kunskaper och outtröttliga bemödande för kanalens drift och fortgång.
När kanalen 1800 öppnats för trafik, utträdde han ur styrelsen. Följande år gav Gustav IV Adolf vid ett besök i Trollhättan hans namn åt en av de i bergen insprängda slussarna.


Källmaterial:
Manus Bagges anteckningar om sina förfäder
Svenskt Biografiskt Lexikon – Andra Bandet. Bonniers förlag